Not goodbye
Nä. Jag har inte just sagt hejdå till alla mina Londonkompisar och jag har inte just sagt hejdå till London. Jag har sagt på återseende. Så måste det vara.
Den här tiden har varit så intensiv, och det har varit ännu intensivare de senaste veckorna, och nu den senaste veckan har det kulminerat och jag kommer inte ihåg när jag la mig före 05 sist. Behöver lite semester för att kunna smälta alla intryck. Bloggen får hänga kvar tills jag fått ur mig det jag vill dokumentera och kunna komma tillbaka till, vi får se hur lång tid det tar. Vill skriva om min Harry Potter tour, min jäkla hissotur och rättegången jag och Emilia var på idag. Tyvärr har jag sömnbrist och resfeber så det blir inte nu, men kanske imorgon eller senare.
Nu kommer min taxi om fem timmar och jag har ännu inte packat mina väskor färdigt eller tömt köket.
Nästa gång vi hörs är jag i Sverige. Puss och godnatt finisar <3
Skör
...är jag these days. Herregud vad trist det är att göra allt "sista gången". Jag vill inte åka hem! Himla fantastiskt ställe London alltså.
Igår var sista utgången med hela Londongänget, nu börjar folk åka hem till respektive hemland och hemstad. Här kommer en bildbomb från igår, som var en otroligt rolig kväll.
Förfest hemma hos Louise. Alla fina människor som jag har träffat här samlade i Louises lilla studentrum. Hon hade fixat ett quiz som Linda och jag åtminstone fick C for creativity i. Lussbullar och sillsnittar hade duktiga fixare fixat också, SÅ GOTT!
De fyra största bidragande orsakerna till att det här utbytet har varit fantastiskt. Kan inte ens tänka mig hur tråkigt och ensamt jag hade haft det utan dem. Kommer sakna att fika på Print Room Café och ta alldeles för långa luncher i JBR med de här finisarna.
Sen drog vi till KOKO och lyssnade på julmusikspelning och klubbade våra asses off. DET ÄR SÅ BRA DÄR jagorkarintestjärnsstoppochalltfantastisktihelavärlden.
Älskar den här venue'n.
Idag har vi varit oerhört bakis men hade siktet inställt på att äta gratis burgare på nyöppnade Honest Burgers vid King's Cross. Det var sjukt värt att gå upp ur sängen och ta sig dit faktiskt, även om jag dog typ trehundra gånger på vägen dit. De hade supergoda pommes med rosmarin osv.
Försökte bota vår bakishet med dessa. Var dock tyvärr jätteäckligt.
Sen åkte vi till Notting Hill och kollade in Portabello Road Market en sista gång. Jag har aldrig varit där på en lördag tidigare så det var mycket mysigt. väldigt mycket mer stånd och aktivitet än övriga veckodagar, bra att komma ihåg. Vi strosade mest runt och tittade på alla fina saker och jag köpte mig en ny vinteroutfit. Så nöjd med den MEN är rädd att jag har embracea't storstadskulturen lite för mycket och inte kommer att kunna använda den hemma i Sverige utan att det känns excessive. Då får det vara så. Det blev en vintage kaninpäls och en hatt som gör att jag känner mig som en movie star.
Vi hade stora planer på en tvådagars men orkade inte tagga till. Vi drack öl på Jamie Oliver's secret basement bar i Covent Garden i stället, mycket mysigt. Imorgon ska vi dock återerövra klubbscenen.
Det är så himla mysigt i London på kvällarna nu, när det blir mörkt och alla tusentals lampor och olika julbelysningar sätter igång. Julmusik spelas dessutom på pricken överallt hela tiden så det känns som att gå runt i väldens julbubbla. Mys mys mys mys mys mys. Bild på julfika får illustrera mysigheten.
Gingerbread Latte and a mince pie. Latten får 4 av 5 julgranskulor och mince pie'n får 0 av 5 julgranskulor. Fantastiskt hur äcklig den var.
GODNATT!
Klaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaar
Åhåhåhhh idag lämnade jag in min sista uppsats! Well, egentligen är det inte den sista eftersom jag har två deadlines i januari och en tenta och en inlämning i FEK men i alla fall sista före jul och sista innan jag lämnar UCL. Alltså den här lättnaden! De senaste veckorna har varit som ett enda långt maratonlopp och från i torsdags har jag haft de misärigaste dagarna i livet. Har sovit ungefär 5 timmar per dygn och levt på nudlar och clementiner. Blev som en dagvill zombie av att aldrig se solen eftersom jag bara lämnade mitt rum när jag höll på att få en stroke och gick en snabb promenad i Regent's Park vilket oftast var mitt i natten. MEN från den ljusa sidan så har jag lärt mig att skriva uppsatser jäkligt snabbt och effektivt och förstått att min dåliga framförhållning i Uppsala inte varit så himla dålig ändå.
Vi firade friheten med julfest på Scandinavian department vilket innebar glögg(!) och danska våfflor, sedan billig öl på universitetspuben. Imorgon ska vi äntligen gå ut och klubba igen och jag är sjukt taggad. Det är julfest på KOKO vilket är Londons bästa klubb så det kan ju inte bli annat än great.
I övrigt är det mycket avsked på schemat nu och det är ju inte min starka sida. Blev lite gråtig av att säga hejdå till mr. Israel i tisdags, han har varit så himla snäll. Har även varit på avslutningsmiddag med Salsa society och det känns verkligen jättetråkigt att jag inte ska få dansa med dem nästa termin. Världens härligaste gäng.
Nu ska jag bara njuta av resten av tiden i London. Det är så jäkla ledsamt att lämna det här, men det finns absolut ingenting som hade kunnat varit bättre med mitt utbyte så jag ska försöka tänka bort det ledsamma och bara tänka att jag lämnar på topp och med massor av glada minnen, bra erfarenheter och nya insikter i bagaget. Det senare ska jag skriva mer om en annan dag, nu ska jag gå och lägga mig och ta igen lite förlorad sömn. Imorgon står monument-vandring med döda kroppar på schemat, ska bli spännande.
Bild på en annan död kropp jag såg häromveckan:
Turista i London
Long time no see! Jag har så jäkla jäkla mycket att göra just nu så det blir inte mycket tid över för annat. Dessutom har jag fått förkylningen från helvetet sååå det är ganska synd om mig just nu. Har dock så himla mycket kul att berätta så jag tänkte skriva ihop något här i en pluggpaus.
I helgen hade jag Lars på besök och vi gjorde massor av roliga saker.
Det här, till exempel:
Väldigt fin musikal och duktiga barn och häftiga sceniska lösningar MEN måste nog ändå säga att Wicked och Phantom of the Opera har varit bättre, så välj inte Lejonkungen om ni är i London.
Här bor jag:
Vi hängde på takbar i Financial District. Har redan visat den utsikten hundra gånger så här får ni en bild på en kille som inte gjorde ett särskilt bra drinkval istället:
För den som inte redan gjort den kopplingen så är den här takbaren helt awesome så när ni inte går på Lejonkungen kan ni hänga där istället. Sushisamba heter den. Man får dock inte ha jeans och sneakers på sig, då blir man stoppad i dörren som spanjorerna framför oss i kön. Inga glada miner där.
Utöver det gjorde vi Portabello market, kollade på fotbollsmatch på en pub (jag sov), och sen gjorde vi något som jag längtat efter hela mitt liv:
Skridskor på uterink i stan! Det var så himla fint, julmusik och massor av lampor i träden och så himla många söta asiater som inte kunde åka skridskor.
Jag var galet peppad innan:
Vi hann även med att kolla in South Kensington, som var galet posh. Här har vi en Tesco Express i varje gathörn, där har de Ralph Lauren och Stella McCartney. Där ligger även Harrods, som har varit på min bucket list ett tag och nu fick jag äntligen se det. De gillar julpynt, kan man anta.
Sen hamnade vi på julmarknad i Hyde Park. Jag tog massa bilder men kan bara visa den här, för det var helt omöjligt att göra rättvisa till myset på bild. Det var verkligen helt fantastiskt, jag önskar att jag kunde ta dit alla jag känner. Som en hel by med bara massor av julmusik, julmat, glögg, tomtar och massor av olika stånd med fina saker. Det fanns även ett nöjesfält med pariserhjul och grejer men dit hann vi aldrig.
Igår var jag och Linda på Warner Bros Studios och kollade in the making of Harry Potter. Alltså jag orkar inte så bra det var. Ska skriva ett inlägg om det snart, måste bara komma på hur jag ska lösa det med alla två miljoner bilder jag har tagit och vill visa.
Nu ska jag plugga lite mer Libanonkrig. Imorgon ska jag och min mastodontförkylning hålla presentation om Olof Palme på döda kroppar, sen har jag bara tre examinationer kvar innan jullovet!
Cheers!
Ibland glömmer jag bort var jag är
På min föreläsning i The peace process in modern Israeli politics förra veckan blev jag fullkomligt blown away av min professor. Jag tänkte att han var en vanlig scholar liksom, en gubbe som tyckte att det var kul att forska om Israel. Typ som Daniel Stattin känner inför Associationsrätt. Men, nä. Han berättade om sin tid som politisk rådgivare i Israel och Palestina, om hur han "ibland ringde" till nån fängslad PLO-ledare och hur han och Bill Clinton hängde på gräsmattan utanför Vita Huset i pauserna mellan fredsförhandlingarna. Alltså jag blev så star struck, coolaste människan jag träffat. Det kan hända att jag var lite irriterad innan på att hans föreläsningar 1) är schemalagda mellan 17-19 varje vecka 2) att vi alltid är i världens minsta, mörkaste rum utan luft och 3) att han aldrig använder sig av något hjälpmedel utan bara pratar rakt ur minnet i två timmar. Allt är väldigt mycket förlåtet nu. Han verkar dessutom kunna exakt allt om allt. För en par veckor sedan jämförde han Israel före premiärministermordet med hur Sveriges politiska säkerhetstänk ser ut idag. Pinsamt att han visste mer om det än mig.
Idag hade jag one-on-one tutorial med honom inför den kommande uppsatsen. Jag var omotiverat jättenervös innan, för jag har inte åstadkommit så himla mycket jobb på den ännu. Det var dock inget att oroa sig för, han var jättesöt, gav mig lite boktips och sen pratade vi länge om karriärval och huruvida det är coolt att vara straffrättsjurist eller inte. Jag önskar att jag kunde ta med mig honom hem till Sverige.
Förövrigt märkte jag också att min IR-lärare är doktor från Harvard. Kanske borde sluta vara så himla easily impressed men i Uppsala känner man sig alltid så himla långt bort ifrån den riktiga världen, här är den överallt, hela tiden.
Nåja, nu ska jag skriva Israeluppsats och försöka imponera på mr professor. Imorgon ska jag göra något jäkligt spännande och i helgen får jag fint besök.
Stay tuned!
Framförhållningskungen
Som juriststudent tänkte jag mig nog att min första all-nighter skulle bli i samband med någon hemtenta eller PM-inlämning på juristprogrammet. Det har dock aldrig blivit så, vilket kanske inte främst ska tillskrivas min enorma framförhållning utan snarare att när klockan blir för mycket så får jag en melt down i min hjärna och ger upp. Nu var jag dock oplanerat superbakis i lördags så det fanns inte mycket till val annat än att köra en helnatt med censurplugg igår. Det var faktiskt inte så smärtsamt som jag trodde, kanske ska börja sätta det i system.
Såhär firar man inlämningar på UCL:
Gigantisk Chai. Älskar att vi har både Costa och Starbucks på campus. Kommer ha grova problem att vänja mig vid ICA:s automatkaffe i vår.
Nu ska jag snart dansa mig iväg till min salsalektion. Vamos a bailar salsa, sí ¡qué divertido! Hehehehe. Min spanska är något bristfällig men tyska känns inte så salsigt på något sätt. Nåja. Jag hoppas att vi har fått tillbaka vår vanliga lärare den här veckan för den förra killen var helt loca och lät oss göra massa avancerat stuff som jag inte fattade ens en liten gnutta av. Tur att jag är tjej och bara kan se glad ut och skylla på att killen för dåligt. Jag och Linda har dock flyttat upp i Improver-klassen så det börjar bli svårt att komma undan nu.
Bis Später!
Fancy Friday
Hej fredagsgänget!
Jag ska strax iväg men eftersom jag för första gången i hela livet inte är sen iväg så tänkte jag passa på att kika in här och berätta att jag fortfarande lever trots uppsatsmisären. Idag blev jag klar med uppsatsen i döda kroppar, alltså bara en censuruppsats kvar till måndagens deadlines. No worries med andra ord! Jag ska fira med att gå på fancy fredagsmiddag i Holborn ikväll. SKA BLI SÅ HIMLA SWEET ATT INTE ÄTA YOGHURT OCH ÄGG TILL MIDDAG.
Bjuder på en suddig selfie. Min spegel är lite smutsig ser jag nu. Får skälla på städerskorna.
Trevlig fredag gänget!
Puss
En vet att en har mycket att göra
...när en kommer hem från campus klockan 22 och är sjukt nöjd över att en har en helt ledig kväll framför sig. Ehh. Gjorde stora planer på att se Food, Inc. för jag har hört att den är sevärd och upplysande men jag är helt slut efter brandlarm och tentaskrivning de senaste två nätterna så den intellektuella och etiska utmaningen får vänta till en annan dag.
Orelaterad bild från förfest pga VILL GÅ UT men måste ta mig igenom uppsatsberget först.
Kom igen då, tyck lite synd om mig.
Jul!
HEJ!
Tiden bara springer iväg, det är redan mitten av november! Jag har haft sådana fantastiska veckor på senaste så jag har helt glömt bort det här med att blogga. Nu har jag så mycket att berätta så jag vet inte var jag ska börja. Oh well, vi sa ju att det här inlägget skulle handla om julskyltningen, så vi kör på det.
Egentligen vet jag inte om det uppfyller rekvisiten för julskyltning, det var egentligen så att julbelysningen skulle tändas på Carnaby Street och närliggande gator i Soho. Klockan 6 skulle ljusen tändas och från 5 och framåt kunde man gå omkring i alla butiker och shoppa med fina rabatter, dricka drinkar, mingla med barbröstade tomtar och mysa. På Cheap Monday var det Swedish Fika med kanelbullar! Storbritanniens top 20 jullåtar presenterades också, och föga förvånande så vann "All I want for Christmas is you" första priset. Allt var i alla fall så himla mysigt! Jag har börjat inse att London är det perfekta stället för en juljunkie som mig, och jag kan knappt vänta tills det blir dags att åka skridskor på utebanan i Hyde Park.
Här kommer lite bilder!
Oxford street
Regents Street
Myset!
Carnaby Street
Carnaby Street
pallarinte
Jag tänkte blogga, men sögs upp i en diskussion om studiestöd med rasister på facebook. Nu har jag spänt mig så mycket att jag är helt slut och har inte hunnit förbereda mig inför morgondagens seminarium i döda kroppar. Eventuelt har det varit värt det ändå. Oklart dock om min lärare kommer hålla med.
ÅHHHHHH well, jag återkommer imorgon med en uppdatering om den fantastiska julskyltningen vi var på idag.
Godnatt lovers, var snälla mot varandra.
Readingweek
Nu har vi ju gått sex veckor i skolan här, så det är väl dags att ha höstlov? Man vill ju inte riskera att bränna ut sig. Alla coola kids från USA passar på att backpacka i Europa under veckan men jag är kvar i London och tar för långa sovmorgnar och pluggar ihjäl mig. De har klämt in terminen på så jäkla få veckor men jag ska skriva sju essays ändå. Just nu håller jag på att analyera ett tal av utrikesministern utifrån olika internationella relationsteorier, vilket är lika tråkigt som det låter. Jag är dessutom sjukt rädd för att råka nota fel eller glömma att citera nån av alla teroretikergubbar, för de är väldigt tydliga med hur de ser på den saken här. Straffet är att bli släpad efter en hästdroska naken genom Russel Square medan hela lärarkåren kastar stenar på en och skriker att man är en skam för akademien. Avslutningsvis blir man hängd från Lord Nelson-statyn på Trafalgar Square och där får man hänga likt Mussolinis lik till allmän beskådan tills nästa plagierare upptäcks. På gammalt Falu-Fri manér tänkte jag minimera min arbetsinsats genom att skriva om Libanonkriget i både IR och Israel, men det är även plagiat att kopiera sina egna tankegångar i en ny uppsats. Verkar som att jag helt enkelt bara måste jobba mig igenom högen av arbete.
För att underlätta för mig själv tänkte jag ha en total plugghelg och gick ut hårt i lördags med att plugga två timmar och sedan åka på ett designerevent i Stokey med Linda och Theodora. Det var mycket trevligare än IR-teorier trots att jag inte gjorde något fynd. Stokey var mysigt och väldigt hipster, så föga förvånande så var det svenskar både i klientelet och bakom disken på caféet vi fikade på efter shoppingen. Det gjorde dock inget eftersom vi fick GOTT kaffe! Lever fortfarande på tanken på det medan jag sveper mitt snabbkaffe. Faktiskt, inte ens caféerna här brukar ha särskilt gott kaffe, så när jag kommer hem ska jag uppskatta mitt Zoega tusen gånger mer än innan.
Hipsterfika
Vi hade planerat att gå på bio men det var något fel på tuben så det tog hundra år att komma hem så vi bestämde oss för att ta en raincheck och gå och äta street food och ta en pubrunda istället. Den här gången vågade jag mig bort från det asiatiska köket och provade en persisk lammkebab med yoghurtsås som var godare än den såg ut.
Två matbilder i samma inlägg, nu måste jag ut i parken och röra på mig.
Cheers!
Besök!
Hallå!
Hur har ni det? Lördag idag och allt, jag ska plugga hela helgen men tänkte berätta lite om veckan först, eftersom pappa och Gudrun har varit här och hälsat på! De kom i tisdagskväll, så då möttes vi upp en snabbis på kvällen och kramades lite och jag följde med dem till King's Cross eftersom stormen gjorde att de var tvugna att bo på ett hotell där en natt, men det gick bra det med.
Onsdagen började med att jag visade mitt place, sen tog vi en promenad i Regent's Park och kollade in rosenträdgårdarna. Många rosensorter hade redan blommat ut, men det fanns fortfarande några fina att titta på.
Efter parken gick vi på stan och kollade in Sherlock Holmes butiken, Primark och Selfridges. På Selfridges hade de börjat med juskyltningen redan! Det var så himla fint och så MYCKET. Kan knappt vänta till nästa vecka då Harrods och Regents street inviger hela julgrejen med parader och ljuständning och hela kittet. Engelsmän verkar gilla julen. Den här renen kunde man köpa för 2000 £ (~20 000 kr). Lockande men nej.
Vi kollade även in Piccadilly Circus och Trafalgar Square samt åkte dubbeldäckare innan det var dags att ta sig hem och göra sig iordning. Kvällen bjöd på middag på italiensk restaurang följt av Phantom of the Opera på Her Majesty's Theatre. Det var en fantastisk show, man blir så jäkla imponerad av artisterna alltså. De sjunger och sjunger i flera timmar, 6 dagar i veckan, ibland två gånger om dagen. Jag förstår inte hur de klarar av det.
Teatern
Pappa och Gudrun i väntan på musikal
Efter musikalen åkte vi och tog en drink på mitt allra bästa Londonställe - Sushisamba!
Lite bardek
Detta alltså <3
På torsdagar har jag egentligen ett seminarium i Internationella relationer följt av ett tvåtimmarsseminarium i censur, men just den här torsdagen hade lärarna strejk så censuren var inställd. Superprettokursen i IR ställs dock inte in för en strejkt, för superwomanläraren fixade vikare från Cambridge. I vilket fall så var jag väldigt nöjd med att inte behöva spendera halva dagen i skolan utan kunde hänga med mina besökare istället.
Vi kollade in sevärdheter
Åt afternoon tea på Hilton Hotel
Sen kollade vi in Camden Market som man verkligen kan gå på hur många gånger som helst utan att se allt. Tyvärr hade food court'en hunnit stänga, men vi flanerade och shoppade tavlor och sjalar och tittade på människor. Mysigt! Sen blev klockan middag och vi gick på pub och käkade traditionell engelsk steak and ale pie med gravy och ärtor. Ungefär som kalops inbakad i fullkornsdeg - mycket godare än det låter. Självklart serverat med pommes, man får ju inte riskera att hamna under gränser för det dagliga kolhydratintaget.
Till efterrätt åt jag den chokladigaste chokladbrownien jag någonsin sett. ÅH den var så god, tyvärr var jag för snabb att äta upp den så jag hann inte fota.
Efter pubhänget var det dags att säga hejdå för tidigt på fredagsmorgonen var det dags för pappa och Gudrun att åka hem till Sverige. Gillar verkligen inte att säga hejdå när jag bor här, det blir så himla ensamt direkt. Menmen, jag är hemma i Sverige igen snabbare än man kan tro. Det var i alla fall supermysigt att ha besök :)
Nu ska jag plugga lite IR sen ska jag möta upp de andra tjejerna och åka på ett designerevent (gratis drinkar!). Hej så länge!
Världens bästa nattklubb
Åh hej, jag ska försöka knåpa ihop ett blogginlägg mitt i min bakismisär och utan att riktigt se några konturer eftersom jag är så jävla smart och somnade med mina linser i inatt vilket alltid resulterar i smärre blindhet dagen efter.
Nåväl.
Igår var en sjuk kväll. Jag, Linda, Emilia, Kajsa och Marie bestämde oss för att prova på Ministry of Sound, som tydligen är världens bästa nattklubb. Det låter ju som en grej som man inte borde missa när man ändå bor här and such. Vi var sjukt taggade och hade förfest hemma hos Linda vilket var fab. Vid tolv drog vi oss mot Elephant and Castle (älskar att det finns en stadsdel som heter så. Älskar inte att det ligger på fel sida Themsen) där MoS ligger (så förkortar alla coola kids klubben och jag vill ju inte vara sämre liksom).
Tappra försök att klämma in alla på bild
Bussåkarbild
Sen kom vi fram och ställde oss i denna kön, och jag kommer ihåg att jag fick panik över att det var mitt coolaste ögonblick i livet. Kommer jag någonsin åstadkomma något lika tufft som att stå på listan på världens bästa nattklubb? Sen bestämde jag mig för att jag skulle göra det och så tänkte jag inte mer på det.
Sen kom vi i alla fall in. Var så sjukt pepp och taggad och spänd på att se exakt HUR awesome den här klubben skulle vara. Tänkte mig lite typ Gatsby-fest, liksom flödande champagne och jättemycket folk och konfetti och kanske en och annan levande elefant?
Detta var vad vi såg
Bardiskstrippor.
Alltså bah näe. Det var verkligen INTE en bra klubb. En sån superbesvikelse! Det var förvisso stort och mycket blinkade häftiga ljus och som överallt i London så fruktansvärt hög musik men liksom näe. Jag förstod inte grejen, gick hela tiden vilse och alla var ganska osköna där. Sen är det ganska trött att man som tjej ALLTID bara reduceras till objekt i det här landet. Inte helt applicerbart på gårdagen men liksom, ständigt detta "free for ladies", "ladies break the queue", "too much guys already, only girls can entre" osv osv osv forever and ever och det är liksom hela idén att man är där för att pleasa männen. TÄNK OM JAG INTE VILL HÄNGA MED NÅN JÄKLA DUDE DÄR INNE DÅ. Jag blir arg på insidan men jag säger inget för jag vill ju komma in heheh. Okej, tillbaka till kvällen.
Vi var blåa och suddiga.
och svarta och suddiga
Sen blev vi bjudna på alldeles för många drinkar av brats från saudiarabien så det blev dags att runda av och åka hem. Min telefon var död, som vanligt (vet inte vad problemet ääääär), så jag kunde inte hitta min buss hem men jag och Emilia tog oss i alla fall till Trafalgar Square och därifrån tog jag en taxi. Hade sån himla fyllehicka by then så jag tror taxichauffören hatade mig lite. Bad honom släppa av mig i Camden Town istället för hemma (bra idé) för jag var så himla hungrig men alla ställen utom skabbiga chippies var stängda och i jakten gick jag vilse. Glory moment när jag sprang runt på gatorna utan att veta vart jag skulle. Kom i alla fall hem tillslut, utan mat dock, tänkte fixa lite frukost eftersom klockan ändå var morgon, spillde min yoghurt över matsalsgolvet, gav upp, gick och la mig, vaknade klockan tolv och idag har jag varit ett bakisvrak hela dagen. Samlade ihop mina allra sista krafter och gick till camden town och köpte hamburgare och kakor och sen har jag legat i sängen och kollat serier hela dagen. Orange is the new black är jättebra men ibland känns det som att jag faktiskt ÄR i ett kvinnofängelse. Det kan hjälpa att jag också bor med bara kvinnor, att jag också måste duscha i en dusch som sitter fast i taket och att det kan gå en hel dag här utan att jag pratar med någon. Stör mig dock som fan på att Piper grinar så himla mycket när hon sitter i isoleringscell. Hur illa kan det vara? Min dag idag har lätt varit som en dag i SHU, och mitt rum ser ut ungefär som hennes cell där, och det har faktiskt varit jätteskönt minusbakisheten. Get over yourself liksom.
Det här gänget alltså
London är så fantastiskt, men det skulle vara ännu bättre om ni var här.
ps. vi måste bli bättre på att ta gruppfoton! Inte ok att den nyaste bilden är från Barca. ds.
ps. vi måste bli bättre på att ta gruppfoton! Inte ok att den nyaste bilden är från Barca. ds.
Come again?
Haha, jag kom på en rolig grej som jag måste dela med mig av. Vi är ju ute rätt mycket här och träffar massor av människor så vi har fått erfara en del raggningsförsök från diverse mer eller mindre smooth'a män. Igår på salsaklubben stod en stel brittisk man för mitt favoritförsök hittills. När vi dansade böjde han sig fram och frågade "Do all the girls in Sweden look like you? Then I'm moving to Oslo!"
Jag har liksom fortfarande inte lyckats wrap my head around om det var typ jordens största burn eller om det var bristfällig kunskap om den skandinaviska geografin som var grunden till uttalandet. Left me speechless i alla fall!
